För mer än två hundra år sedan härskade Märta Helena Reenstierna på Årsta slott. Idag finns hon på Facebook. Varje dag når hennes statusuppdateringar oss fans som nu börjar bli många. Den 24 november (1815) säger hon:
24 November 1815: Olycklige dag! för 3 år sedan – och för mig alltid sorgelig, då jag förlorade den Ende Oförgätelige Sonen. Gud vare Honom och mig usla Nådig! i det tillkommande mötet. Då var en klar Himmel, hvilken min Son med förtjusning och Déclamationer bad mig åskåda, efven idag lyste Solen klart, fast mina ögon voro dunkla af tårar.
Märta, eller ”Årstafrun” som hon kallas, och som Kristina Ekero Erikssons bok , Årstafruns dolda dagböcker(Nordstedts förlag) heter, födde och förlorade åtta barn under sin levnadstid. Märta skrev dagbok varje dag under nära trettio år, och genom dem får man känna hennes stora glädje när barnen föds och hennes outsägliga sorg när barnen tas ifrån henne. Flera av barnen, ja, tyvärr de flesta, dog i mycket tidig ålder.
Märta lever dock, trots den ständigt närvarande sorgen över barnen, ett händelserikt liv. Med en stor portion humor tar hon sig an sysslor och göromål – men också en stor mängd kalas av alla de slag – och hon skildrar dem i sina dagböcker. Märta föddes i en adelsfamilj i Småland, men kom till Stockholm som 19-åring i syfte att skaffa sig en make. På fettisdagen 1774 möte hon honom.
Christian Henrik von Schnell. Märta skriver då i sin dagbok: ”Den förunderliga dagen då jag och min evigt lycksalia man sågo varandra första gången, och han önskade få mig till maka, som och skedde, enligt försynens beslut”.
Märta Henena Reenstierna fascinerar mig så mycket och jag vill lära känna henne än bättre. Kristina Ekero Erikssons bok är en liten guldklimp.
Läs även andra bloggares åsikter om årstafrun, bok, böcker
Fadersmord
Tack för tipset!
Oh denna boken är fullkomligt underbar och hemsk. Vilken superkvinna denna ”årstafrun” måste ha varit för sin tid och våran. Bara det att förlora 8 barn under sin egna levnadstid och överleva det. Jag älskar denna boken och kommer läsa den flera ggr. För den är oerhört informativ då det gäller det historiska, som är mitt stora intresse.