Jag är ett stort fan av skräck. Läser mycket och gärna nya författare inom genren. Och har jag tur så hittar jag en ny favorit. Men jag blir också besviken om något utger sig för att vara ren skräck, men det visar sig att det inte är det.
Offerrit av Johannes Källström utspelar sig i en liten bruksort. Den lokala fabriken ska läggas ner och det gäller att komma på något nytt som ska få orten att leva igen. Bygdens förlorade son Oscar Vigelius, som numera bor utomlands och är stor designer, bjuds hem för att få liv i orten igen. Men bakom fasade lurar något mörk, ondskefullt och saker och ting blir inte direkt som man har tänkt sig.
Boken tituleras skräck, så jag blir lite besviken när det mest känns som en gammeldags polisdeckare när jag läser. Jag har absolut ingenting emot deckare men när jag hade sett fram emot lite mysig skräck så blir det fel när det det känns som en polisroman. Ok, beskrivningar av våldet är väl rätt så ingående men inger ingen skräckkänsla hos mig. Mest äckelkänsla. Och det kanske är meningen.
Offerrit är en helt ok bok att läsa under ledigheten. Den börjar ju med att utspela sig under adventstiden så det passade fint att läsa den nu under jul. Och gillar du deckare i en slags kolation med skräck med övernaturliga inslag, så passar den här boken dig perfekt.
Offerrit finns även som lyssnabok och jag har förstått på de som har lyssnat på den att uppläsaren Anders Ekborg gör ett bra jobb.
Jag gav den 3 i betyg.
Fadersmord
Jag lyssnar på den just nu och håller med dig helt om att det inte är så mkt skräck. har dock några timmar kvar att lyssna =)
Hej!
Du gillar skräck och du gillar Nene Ormes. Då tror jag att du skulle gilla min roman ”De döda fruktar födelsen”. Den är inte skräck, men inspirerad av författare som verkat inom området. Den bästa beskrivningen är väl mörk samtidsfantasy. Såhär skrev BTJ om den: ”På baksidestexten nämns fantasy, skräck och socialrealism som genredrag. Utmärkande är dock de filosofiska diskussionerna om livshållningar som förs romanen igenom. Språket är rikt på metaforer, smarta dialoger och ironiska vändningar. Kanske överlastat. Det är en tankeväckande bok och personernas öden fängslar läsaren.”
Om du vill läsa fler omdömen om romanen rekommenderar jag att du söker dig till min blogg där jag man kan läsa utdrag ur andra bloggrecensioner (med länkar till texterna). Ursäkta för denna oblyga egenreklam, men ändamålet helgar medlen…
Adress till min blogg:
http://varldenskabrinna.blogspot.com/